måndag 28 februari 2011

Ha ha, nu vet jag vad jag ska göra när jag blir pensionär...

Det har gått 25 år.
Klockan hade precis slagit 23.21 den 28 februari 1986.
Olof Palme sköts brutalt.
Jag slog på tv:n på lördagsmorgonen.
"Gomorron Sverige är inställt på grund av mordet på Olof Palme", var texten som inte riktigt gick in i mitt huvud.
Jag har varit politiskt intresserad under tre år av mitt liv.
Olof Palme sköts till döds mitt i den här perioden.
Min samhällslärare var blåare än en sommarhimmel och hatade Palme.
Jag har fortfarande svårt att acceptera att han försökte påverka oss.
Själv var jag ruskigt imponerad av Olof Palme.
Jag var inte självklart socialdemokrat.
Men jag såg ingen vassare politiker än Palme.
Och jag var en ifrågasättare redan då.
Därför hade jag en knapp med Palme på mitt bröst.
Mest för att reta moderatläraren.
Men även för att jag fortfarande tror att han är den vassaste vi haft.
Calle B...Hallå!
Ha ha, nu vet jag vad jag ska göra när jag blir pensionär.
Jag ska lösa Palmemordet...

7 kommentarer:

  1. Det tycker jag du gör helt rätt i, hoppas att jag fortfarande lever så jag får veta svaret ;-)

    Från en som var kär i Palme som 7-åring *hahaha*
    Jag tyckte verkligen att han var snygg!!!

    SvaraRadera
  2. Gör't Thompa! Jag vill veta! Följer just nu alla youtubeklipp, dokumentärer, debatter etc i "ämnet" och undrar, undrar, undrar! Leif G W har sina sidor och är nog en udda snubbe men jag tror han är helrätt ute när det gäller mordet på en av de vassaste. Nog blir jag impad när jag lyssnar på tal och debatter med Palme...och nog förmdelade han en sund och trygg människosyn som ligger även mig varmt om hjärtat...nog var det en förlust för den lilla människan...kan man egentligen tycka annat!? Nu ska jag insupa lite sömn innan klockan ringer 05.30... Natti!/Linda

    SvaraRadera
  3. Bra där Lena!
    Han var tydligen snygg oxå karln...;-)
    Härligt Linda...vi tänker lika där!
    Väntar fortfarande på din blogg!!!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Det var då självaste... Idag var det nog inte meningen att mitt inlägg skulle komma med! Det började med att jag skrev av hjärtans lust...jag liksom bara MÅSTE, eftersom jag hade löst din framtid! Två gånger har jag lyckats radera inlägget, eller om inlägget raderade sig självt, jag vet inte vilket. Tredje gången gillt eller lägga ned, det var frågan. Jag gör ett försök men undrar...blir det sämre eller bättre en tredje gång? Jag har hur som helst använt min egentid ikväll till att kolla det fantastiska och rörande programmet Sofias änglar. Att lilla Sverige försöker bräcka stora USA och dess Extreme home makeover med den energiske och hjärtlige Ty Pennington är lite otippat...men de lyckas väl om du frågar mig! Jonny och Mattias står stadigt på marken, sympatin och värmen fullkomligt flödar, närmast kokar ur dem och det är svårt att inte trycka på gilla-knappen. Sofia fyller helt klart också en funktion. Jag brukar ta tillfället och datorn i akt när lugnet lagt sig och känslan infunnit sig. Laddar sedan med en toarulle och ensamheten. Idag fylldes jag av både sorg och glädje. Idag bet programmet på ett lite annorlunda sätt. Jag kunde identifiera mig en liten smula med familjen...och ändå INTE... När deras dotter var omkring två år förärades de med ytterligare två små döttrar. Så långt känner jag igen mig. Det är sedan den stora skillnaden inleds. Mina döttrar föddes i v. 38, fullt friska och vägde 3,1 respektive 2,8 kg. Hedvig och Laura, som programmets tvillingar heter, föddes i v. 26 och vägde omkring 800 g vardera! Oj oj oj vilken resa den familjen har gjort! Oj oj oj vilken framtidstro som ändå avspeglade sig! Oj oj oj vad vackert! Det är här du kommer in...sympatisk och jordnära med drag av Jonny och Mattias (eller om de har dina drag) och dessutom hantverkare! Jag vet vad du ska bli när du blir stor! När du blir sugen på att stå i rampljuset är jag helt övertygad om att grabbarna grus och deras ängel öppnar dörren för ännu en medhjälpare! Din framtid ser ljus ut! Att du dessutom har fått din beskärda del av glädje och kamp, med och motgång i livets hårda skola skulle bara göra det hela ännu mer på riktigt! Så det så...när du blir pensionär eller dessförinnan... /LG

    SvaraRadera
  5. Vad fin du är Linda!
    Blir glad av dina ord och din värme!
    Ska kolla in programmet och grabbarna grus!
    Och du, jag känner igen det där med försvunna texter. För min del blir det sämre andra och tredje gången, men det tror jag inte gäller dig!
    Skaffa mer egentid och börja blogga!
    Du har talang och känsla Linda!

    Kram/Thomas

    SvaraRadera
  6. Du får nog jobba på lite innan du blir pensionär om du ska lösa det mordet. "De misstänkta" börjar ju trilla av pinn;-) Lycka till ( jag var meest sur på att Go Morron Sverige blev inställt minns jag, jag var väl 10år) Mia

    SvaraRadera
  7. Ja Mia, du har rätt! Får nog börja snart! ;-)
    Ja, tungt att missa ett så vasst program! :-)

    SvaraRadera