Det kan bli bra. Körschemat är klart...

Han hade hela familjen i sängen när han blev plockad. Klockan var strax innan nio i lördags morse, två veckor innan bröllopet. "Jag var faktiskt förbannad", sa Danne när 18 grabbar mötte upp. Han hade trott att det inte skulle bli nåt. Zumbafröken gillade Dannes minimala klädsel. En sån där klassisk slimegrön sak som inte lämnar något till fantasin. Dannes svettiga vältränade kropp fick zumbafröken i gung på nåt sätt. Det är sant. "Blev det inte lite pinsamt?" sa svåger-Henka efter passet. Han satte ord på våra tankar. Barberar-Dennis, närmare 60-strecket, tog emot för rakning med kniv. "Ni måste bli medlemmar, så att jag kan öppna baren", sa han och skrev medlemskort i högt tempo. Rakningar, hår-styling, öl, whiskey och grabbsnack under några timmar, lämnade ingen oberörd. Kvällen och natten avrundades på Kingfelts sommar-ö mitt i St.Anna skärgård. Bestman -Johnny dominerade tillställningen. "Han är bra på allt", sa Danne om närmaste vännen. Så sant. Bestman-Johnny var kung i vattnet på en wakeboard-bräda. Han ledde allsången med gura och sång. Lägg därtill en vältränad kropp och en personlighet som får vem som helst ödmjuk. Jag har inte pratat med Danne efter svensexan, men jag tror att han är nöjd. Jag har träffat 18 trevliga grabbar som är bjudna till bröllopet. Jag räknar med dubbelt så många trevliga damer den 11 augusti vid kanalmagasinet. Och en drös gubbar, med respektive. Det kan bli bra. Körschemat är klart...

Det är lätt att bli tacksam för årets vackraste sommardag...

Ett finger i luften betyder kiss i vattnet. En ny erfarenhet för mig idag, i en sjö utanför Kisa. Ellis tog emot på sommarstället på årets vackraste sommardag. Ernst stod och stekte köttförs i uteköket när kossorna passerade. Jag trodde att jag var mitt i en tv-inspelning. Men kocken heter Thomas och är inte barfota. Ernst har inte Foppa-tofflor. Thomas är, förresten, betydligt snyggare än Ernst. Bara en sån sak. Ellis är en bra värd och fin vän. För hon är nästan lika tokig som jag, och då känner jag mig bekväm. Jag har en busig dotter, precis som hon. De hittar varandra, förstås. En hel drös med hästkrafter tog oss ut via bull-ön till klipp-ön. För Thomas är inte bara kock. Han hanterar hästkrafter med känsla. Bull-ön åker man till och äter bullar. Klipp-ön åker man till när det ska hoppas från klippan. Det är självklarheter hos familjen Lindroth. Lika självklart som att ett finger i luften betyder kiss i vattnet. Det är värme och kärlek rakt igenom.

Vi träffade den fantastiska kvinnan idag...

Det finns en kvinna som läser min blogg. Hon har ingen dator, ingen bil. Hon tar bussen till Stadsbiblioteket i Norrköping för att läsa min blogg. Det blir svårt att hantera, svårt att förstå. Hon har blivit fascinerad av berättelsen om Lisa och all kärlek som ligger bakom. Vi träffade den fantastiska kvinnan idag. Hon följer inte bara livet med Lisa. Hon hjälper äldre i sitt område. Hon handlar åt dem, när de inte orkar själva. "Jag vill köpa något till Lisa" sa hon idag, när vi mötte henne. Det blev en ros till Lisas vackra hår. Hon har inte träffat Lisa, men visar en värme och kärlek som är unik. Jag blir varm och glad. Kvinnan vill vara anonym. Jag ville fånga en bild på Lisa med den fina rosen. Bara för att visa min tacksamhet, för värmen från den anonyma kvinnan... Det är stort, det är vackert...

Som man bäddar...

Droppade i ett facebookinlägg att frisyren från 1983 var borta. Mittbena och hockeyfrillan försvann på mindre än 20 minuter. Det är inte riktigt sant, för håret blev kort senast 1991, då militärtjänsten ogillade vildvuxna lockar på en ung värnpliktig Filipsson. "Pappa du ser konstig ut", sa en liten dotter när jag dök upp på simskolan idag. Du var snyggare förut, sa hon. Ärligt och rakt. Men starka krafter krävde en ny frisyr på en toastmaster. Den ena kraften heter Carolina. Den andra heter också Carolina. Den ena är min fru. Den andra är min kusin som gifter sig inom kort. "Byt frilla," skrek krafterna. Lockarna åkte. Jag är inte bekväm. Min yngsta dotter vill att håret ska växa ut snabbt. Själv är jag sådär lagom inget. Håret växer snabbare än lönen landar på kontot. Men har jag bjudit på nyheten om ny frilla så kryper jag till korset. Sofia och Rebecca, jag står mitt kast. Här har ni er gamla lärare som ni aldrig sett honom, utan hockeyfrilla. Men han är fortfarande lika tokig. Bara så att ni vet... Till Monken Ohlander vill ja bara säga: Jag vet!

Och så hoppas jag att de har en underbar ledighet. För det är de värda..

Tusentals lärare är på välbehövlig ledighet just nu. Samtidigt larmar nyheterna om brist på lärare. 1.2 sökande på varje lärarutbildningsplats till hösten är blygsamt. Jag undrar om någon är förvånad. Jag undrar om någon i regeringen fattar. Det är mycket snack om att höja lärarnas status och lön. Men ingen verkstad. "Jag börjar förstå ditt resonemang, Thomas," sa en klok journalistkollega strax innan sommarlovet. Hon hade varit på en skola för att göra ett tidningsjobb. Hon var där i ungefär en timma och blev trött. Kollegan skulle skriva en artikel och behövde besöka verkligheten. Kollegan är ruskigt duktig på sitt jobb, men det handlar inte om det. Tusentals elever och tusentals lärare kämpar därute. De gör ett väldigt bra jobb, som få uppskattar, eller ännu mindre förstår. Jag mötte nyligen en lokal skolpolitiker som sa sig kunna skolvärlden. Han hade bra inflytande på besluten. Jag frågade när han besökte en skola sist. Han hade inget svar. Jag är inte förvånad, men blir förbannad. Du som läser det här kan ha barn som har passerat skolvärlden. Då har du annat att tänka på. Men har du små barn som är på väg dit, agera! Jag själv har väldigt liten makt att påverka. Det enda jag kan göra här är att hylla lärarna. Hylla lärarna som brinner för sitt jobb. Hylla lärarna som kämpar på, för att de vet att de gör nytta. Och så hoppas jag att de har en underbar ledighet. För det är de värda..

Jag tröttnar fortare på kultureliten än jag tröttnar på Måns Selmerlöv på Skansen...

1. 7 miljoner svenskar ser på Allsång på Skansen i kväll. 1. 7 miljoner idioter säger någon, eller i alla fall flera som jag känner till. En halv miljon färre ser på Morden i Midsommer. Det erkänner man gladeligen. Men Allsång på Skansen, ser man inte... För Allsång på Skansen är inte kultur. Det är töntigt, säger dom. Men nu är töntigt helt plötsligt trendigt, skriver Aftonbladet. Kommer att tänka på Marcus Birros kamp för att bli accepterad i kultureliten. Jag stödjer hans kamp, givetvis. För vem är tillräckligt kunnig, fin, eller trendig att avgöra vad som är den rätta kulturen? Jag tröttnar fortare på kultureliten än jag tröttnar på Måns Selmerlöv på Skansen. Men det är min obildade bild. Jag sympatiserar mer med Allsångstittaren än de som analyserar svårmod i litteraturen. Alla har sin plats. Alla har rätt till sin kultur. Men såga inte andras kultur. Då blir jag sur..