Tror hon klarar sig utan orden...

Linnea har hunnit bli 10 år.
Det är svårt att förstå när hon nyligen låg där på skötbordet.
Ja, det känns så.
Hon har blivit en sån där lagom typisk mellanstadietjej.
Kläder väljs med stor omsorg och spegeln är den mest besökta platsen i huset.
Poserna gör sig fint i hallmörkret.
Likt en popstjärna rör hon sig, som om hon redan hade vunnit finalen i Idol.
Det finns ett självförtroende där som jag gillar.
"Vad duktig du är Linnea, fliker jag in, när hon packar sin skolväska."
"Undrar var det kommer ifrån? hinner jag med innan hon lämnar huset för en ny skoldag.
-Ja, inte kommer det från er i alla fall, säger hon och ler kaxigt.

Rätt svar, är orden jag tänkte skicka med 10-åringen, men då har hon redan dragit iväg.

Tror hon klarar sig utan orden.
Hon har redan självförtroendet.

Hälften hade varit gott nog.