-Tänk att den här lilla motorn så lätt drar iväg med mig, skrek farsan och satte full fart med sin totalrenoverade Crescent från 1963.
Vi lämnade Snövelstorp för en moppetur längs vackra Göta Kanal.
Far och son.
Det blir inte så ofta nuförtiden.
Men nog så viktigt.
Jag tog rygg på gubben med hans andra klenod.
Ytterligare en Crescent från 1963, i orört originalskick.
Det är nostalgi för Silverryggen.
Han hade en sån som grabb, nån gång i slutet på förra århundradet...
Han har tjatat om sina mopeder.
-Det är fint att glida fram i naturen, säger han och får nåt religiöst i blicken.
Och visst har han rätt gubben.
Vid Brådtom sluss, en bit från Norsholm tog han fram kaffe och macka från läderväskan.
Och det var en upplevelse för kontorsråttan, som helst åker fint i sin 965:a.
Det var en härlig känsla att puttra fram i 30 med kohagar och segelbåtar i nära sällskap.
-Du får ta den röda, sa Fille, när vi startade i morse.
Nu förstår jag.
Den var lite snabbare.
Han vill ha det så.
Jag kan ta det.
Tack farsan för moppeturen!
Vi är snart där igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar