"Lisa Filipsson är välkommen att deltaga i Naturlek på lördagar."
Brevet landade i brevlådan när Lisa var fem.
När Lisa var 13 kom foldern.
Foldern från Socialstyrelsen i samarbete med Systembolaget.
Där stod allt om hur Lisa kunde undvika alkoholens faror.
Strax därefter kom så inbjudan till konfirmationsundervisningen.
Ingen av dem som skickar ut informationen vet att Lisa är en annorlunda tjej.
Ingen av dem vet att de inte skulle kunna vägleda Lisa mer än tre minuter.
Ingen skam över dem.
De går på personnummer.
Och där finns inget som beskriver status.
Status på personen som har tilldelats personnumret.
Men.
Det kan vara ett hårt slag för den förälder som får brevet på posten.
Det blir ett slags bevis på att just jag har ett barn som inte passar in.
Ett barn som inte är ett givet inslag i samhället.
Det är blandade känslor.
Ibland skrattar man bort situationen.
Ibland gör det ont.
Hon kunde ha varit en vanlig tjej...
Kanske får man tänka att om hon hade varit en vanlig tjej hade hon inte varit Lisa.
SvaraRaderaDu har så rätt Anna! Det är ju Lisa vi vill ha!
SvaraRaderaDu vet ju vad det handlar om...!
/Thomas
Jag vet vad du pratar om Thomas. man blir arg och ledsen.... vänta nu får du snart alla papper om olika gymnasie som tjerna ska välja????♥
SvaraRaderaSer fram emot det Ewa! ;-)
SvaraRaderaSådant kan göra väldigt ont i hjärtat. Man liksom stannar upp och blir påmind om att man har ett annorlunda barn och undrar hur livet hade kunnat sett ut......men sen vaknar man upp och tänker på vilken tur man har som har en alldeles egen läromästare. Och självklart älskar man sitt barn precis som det är!
SvaraRaderaJenny
Så rätt Jenny! En alldeles egen läromästare! Det kräver lite mer, det ger lite mer!
SvaraRaderaMer pröving, mer kärlek!
/Thomas
Ja jag känner igen det där. Minns att det gjorde så ont.
SvaraRaderaKram!
Kram!
SvaraRadera