Det är så många känslor. Men jag ska göra ett försök...

Det är en resa, säger Arne. Så sant. Det är Lisas sista utvecklingssamtal på Tamburinens skola. Skolan som räddade oss för elva år sedan. När vi trodde att ingen skulle kunna ta hand om vår Lisa. När vi trodde att vi hade ett barn som ingen kunde förstå. Så stod de där. Som en skänk från ovan. Det har gått elva år nu. Det är svårt att förstå. -Vi tar fram stora näsduken, säger Arne. -Lisa berör, säger Mari, som har varit vid Lisas sida i många år. -Vi ska göra det det bästa för Lisa, säger hon. Jag tror på varje ord. Det blir inte mer ärligt än så. Hon vet att det är tufft för oss att lämna tryggheten för en ny skola. Men hon lägger in sina känslor och skickar med kraft. Det är värdefullt, jag tror hon vet det. Det är en vecka kvar till skolavslutningen. Jag har sagt att jag inte fixar det. Det är så många känslor. Men jag ska göra ett försök...