Lisa har inte en aning. Hon har inte perspektivet. Hon behöver inte det.
Hon kommer inte att bli mobbad för att hon är annorlunda.
Och om hon skulle bli det....skiter hon i det.
För hon lever i en annan värld.
En fin värld, långt ifrån oro, långt ifrån bekräftelese. Långt ifrån det du och jag upplever.
Hon är nöjd med det lilla, vill bara ha rutiner och tydlighet. Då är hon nöjd.
Hon kommer inte ligga i rännstenen och spy av för mycket sprit. Hon kommer inte oroa sig för en värld full av märkliga händelser.
För bara några decennier sedan hade hon varit inlåst, fastspänd och fullproppad med droger.
Hon är född i rätt tid.
Hon är älskad, för den hon är.
Hon har kommit rätt på nåt sätt.
Men inte ens det tar upp hennes tankar.
Hon är bara Lisa och lever för stunden...
...där rutiner och tydlighet är viktigast.
Ja, absolut så är det en bra tid hon föddes till, bättre än vad det var som du skriver för några decennier sedan. Men jag hoppas att det ändå i framtiden kommer att bli ännu bättre. Jag tänker bland annat på hur ni som föräldrar har haft det. På hur hårt ni har fått slita för att hitta rätt bland alla lagar, paragrafer och bestämmelser. Att man som förälder hela tiden måste vara den drivande kraften när man kanske är den som är mest utsatt. Visst borde vårt samhälle kunna erbjuda föräldrar ett mycket bättre stöd när det gäller kommunikation kring vart man ska vända sig, vem som kan göra vad, vad man har rätt till o.s.v. Någon slags assistent/mentor/kurator/handledare. Det är kanske något alla skulle önska sig under vissa delar av livet, men som föräldrar till ett barn som faller utanför ramen för det normala om det så är en livslång diagnos eller en tillfällig kamp mot en sjukdom så borde detta vara en rättighet som man med en gång ska bli erbjuden. Har tänkt så många gånger på det. Och nu dök det upp igen. Kram från Jojo!
SvaraRaderaJa som förälder vet du, det är så underbart bara att se, och läsa om din kärlek...För mig som "känner" Lisa, är hon inte annorlunda, jag måste säga att Lisa och många andra barn/ungdomar i hennes/deras värld har lärt mig så mycket, jag avundas i bland deras sätt att se på sin omvärld, Jag tackar för den tid jag fick med Lisa, jag tackar för att jag har det jobb jag har....Det ger mig såååååååååå mycket varje dag. Jag tackar dig för allt du ger.<3
SvaraRaderaDu har så rätt Jojo, men detta är relativt nytt. Lisa och de andra som är annorlunda har inte funnits så öppet som idag.
SvaraRaderaJag hoppas att vi är en del av en ny framtid, då det blir lättare att få stöd att vara förälder, det finns hopp, det har aldrig varit bättre än nu.
Men det kan alltid bli bättre.
Kram/Thomas
Fint skrivet Thomas! Håller fyllständigt med dig Jojo. Tänk vad vi föräldrar skulle spara energi om vi fick ett smörgåsbord framställt med information om vilka rättigheter vi har för vårt barn och hur man går till väga att göra de verkliga i vardagen. Sååå mycket energi vi istället skulle ha kvar och ge till vårt barn, skulle vara underbart! Men tyvärr är verkligheten något annat då man hela tiden måste strida och ta reda på det mesta helt själv. //Jenny
SvaraRaderabara tanken att barn som lyder gemensam vårdnads lag inte har mäsnkliga rättigheter att söka vård på något vis oavsett behov om en förälder nekar dem detta - då måste en läkare föreskrivit detta - hur ska det ske om inte barnet tillåts uppsöka läkare från början??
SvaraRadera