Jag skjutsade Linnea till skolan.
Bilen blir vår plats för snack.
Vi har en speciell situation, hon och jag.
Hon vet att jag tar hand om hennes storasyster. Hon vet att Lisa tar en stor del av hennes pappa.
Vi har varannan helg, bara Linnea och jag.
Hon uppskattar det, jag känner det.
Hon vill ha mer, jag tror det, men hon tar det bra. Det är imponerande.
Jag frågade Linnea om hon vet vad mitt nya yrke kallas. Vi har aldrig pratat om det.
-Journalist, säger hon utan att tveka.
Det ledde till eftertanke. Eftertanke hos en pappa med ständigt dåligt samvete. Dåligt samvete för att inte räcka till för Linnea.
-Vilken tur jag har., sa jag. Jag har en dotter som är så duktig, och klarar allt själv.
-Och så har jag en annan dotter som skiter i vad pappa jobbar med.
-...och skiter på sig, fast hon är 14 år.
Linnea bröt ihop av skratt.
Det smittade, och vi kände den där kärleken, som bara finns mellan far och dotter.
Vad härligt med barn, Thomas! Drömmer om den dag jag själv har barn. Kanske tar det några år, men jag kan vänta. Ha inte dåligt samvete. Av det jag känner dig så vet jag att du är en kanonperson och säkert en minst lika bra far. Så länge du gör ditt bästa och med kärlek så kan du aldrig lasta dig själv. Sånt äter bara energi. Det gäller mig, dig och alla andra, förstås.
SvaraRaderaHa det fint!
Hej Thomas! Kul att ha hittat hit till din blogg...främst för mångfalden av inlägg du bjuder på med humor, djup, hjärta, smärta och insikt... Kan tro att du trivs med ditt "nya" jobb, med möjligheter att skriva och engagera, även om jag kan tycka att det är synd att en hel massa elever går miste om en bra pedagog. Kan nog bli så att jag fortsätter kika in och läsa, för du engagerar och inspirerar. Mina tre barn, två på 3 år och en på 5 år, upptar förstås och med glädje en hel massa av mitt liv...men stundtals är det allt ganska kämpigt...att räcka till...kan alltså bara ana en liten gnutta av hur er tillvaro ser/sett ut. Men förstår också att just din, min och många andras tillvaro med barn eller annat som ligger varmt och kärt om hjärtat är just DET som gör livet värt! Och just det visar du så tydligt i dina blogginlägg. Ha det gott!/Linda (en gammal kollega ;-))
SvaraRaderaTack Elias för fina ord! Din tid kommer och du blir en kanonfarsa, jag vet det!
SvaraRaderaT
Linda, jag hoppas du fortsätter att läsa, för det är läsaren som gör bloggen, ger inspiration.
SvaraRaderaJa, att ha barn tar kraft, men är det bästa.
Kram/ Thomas
Du är en fantastisk man Thomas.
SvaraRaderaJag kan tänka mig att man har ett sting av dåligt samvete, men håller med Elias om att det bara tar energi. Svårt dock att göra något åt. Samvetet indikerar också hur mycket du bryr dig, så det är ju inte bara dåligt! Jag kan bara önska det fanns fler som du för då hade hela planeten varit ett bättre ställe att bo på. Keep up the good work!
Tack Emil, det värmer!!!
SvaraRadera