Hon jobbade i hotellreceptionen.
Hon var bland det snyggaste jag sett.
Jag var 17 år och jobbade extra som vaktmästare på hotellet i centrala Norrköping.
Hon var säkert tio år äldre än jag. Hon såg mig inte.
När det pep till i min sökare var jag där på mindre än en sekund.
Det pirrade i magen och jag gjorde allt för att dölja min förtjusning.
-Kan du byta en lampa på rum 454?, frågade hon.
-Självklart, sa jag och log det vackraste jag kunde.
Hon såg inte leendet.
Extrajobbet pågick ett par år på helgerna under gymnasietiden.
Jag längtade till helgerna.
Jag längtade till att få en skymt av den snygga tjejen i receptionen.
Det gick ungefär 15 år.
Min kompis och jag stod och hängde i baren.
Jag fick en blick av en tjej på andra sidan.
Varje gång jag tittade upp, log hon mot mig.
Det var hon.
Innan jag ens tänkt tanken stod hon bredvid.
-Är du singel? frågade hon.
-Nej, jag är gift och har två barn, svarade jag snabbt.
...så det kan bli...
Varför skriver du inte en bok...
SvaraRaderaMan blir både glad och varm när man läser dina inlägg//Lena
Ja så det kan bli:) Härligt med minnen från förr.
SvaraRaderaTack för idag
/Paulina
Tack Lena,jag har skrivit en bok redan, som du kanske vet, och nu skriver jag av mig på bloggen!
SvaraRaderaTack själv, Paulina! Blir glad av ert fantastiska arbete! Hade hoppats på att det skulle få mer plats i tidningen...det finns så mycket att berätta!
Fortsätt kämpa!
Hörs!
Kram/Thomas