Hon är arbetsgivare och chef för 32 anställda.
Lokalerna är trånga men produktionen är hög.
Hon har noga kartlagt sina anställdas kompetetens och gjort ett individuellt arbetschema till alla för bästa resultat.
Just idag, kommer tre ur personalen för sent till sitt arbete. En hade inte ätit frukust, en hade blivit trakasserad på väg till jobbet, och den tredje visste inte var hans mamma var.
På lunchrasten kommer en anställd in på chefens kontor och berättar att två av de nyanställda har slagits. Den ena blöder.
På eftermiddagen flyter produktionen på som vanligt.
Ett tiotal i arbetsgruppen har tröttnat på sitt jobb och kastar saker i lokalen.
Någon har ont i magen och ytterligare nån har slarvat bort sina arbetsredskap.
När de anställda slutligen gått hem planerar chefen uppgifter för nästa arbetsdag.
På kvällen ringer några personer, hem till chefen. De är föräldrar till hennes anställda.
De är lite oroliga för arbetsklimatet och kräver ett krismöte.
Man kan tro att den här chefen tjänar bra....det gör hon inte.
Underskatta aldrig ditt barns fröken.
Att vara lärare kan inte vara lätt, heder åt alla.
SvaraRaderaMen vem skulle acceptera en sån arbetsmiljö i vuxen ålder(nu med tanke på eleverna). Bara för att de är yngre fortgår det, dag efter dag...för att det har på något vis accepterats i alla tider,...(det är ju bara barn...?!)
Men ack vad det kan sätta spår för livet...