Norrköpings brandstation, fredag kväll.
Det var brandmän, ambulansförare, lärare och annat löst folk.
Det var ett trettiotal män och fem kvinnor.
Whiskykungen Douglas, en föredetta flygvapenmajor, guidade genom whiskyns historia.
Framför oss, sju olika sorter av livets vatten, lagrade på ekfat.
Jag var ingen whiskeykille innan.
Jag är det inte nu heller.
Men jag lärde mig ett par saker. Det är skillnad på skit och pannkaka.
Famous Grouse, är ren sprit med karamellfärg, och smakar just så.
Den rökiga 10-åriga Talisker, var godast.
Det jag tar med mig så här dagen efter, är ändå en miljöaspekt.
Det går åt åtta deciliter olja att framställa en liter fin whiskey.
Och så himla gott är det inte.
Nej, jag gör som skottarna själva.
Jag dricker hellre öl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar