Jag snurrade ner stolen i botten.
Det var dags att förnya körkortet med en bild i automat.
Förra gången kostade det 15 kronor. Nu ville automaten ha åtta guldpengar.
Tanken gick till den då misstänkte Palme-mördaren Christer Petersson, när bilderna ramlade ur automaten.
Av någon anledning har jag svårt att le där ensam men kameralinsen.
Det är ju inte helt naturligt att le mot en glasruta i en automat.
Lilltjejen Linnea fick vara med på en bild. Den blev bäst.
Pappa och dotter, tätt ihop.
När den minst dåliga bilden hade fastnat på dokumentet som ska vara mitt körkort i tio år, blev en bild över.
Den tog Lisa.
Hon har burit runt på bilden i timmar nu.
Hon tycker om sin pappa som han är.
Hon bryr sig inte om att hennes pappa ser allvarlig ut på bilden.
Hon bryr sig inte om att pappan i fråga förmodligen har sett bättre ut på bild.
Det räcker för mig. Och för Lisa.
Barnen vet bäst! <3
SvaraRaderaGoa Lisa, Hon är klok. En bild säger mer än tusen ord å det vet tjejen. =) karin
SvaraRaderaRätt Lotta!
SvaraRadera:))
Haha Karin!
SvaraRaderaDu har rätt, hon är klok och ser skillnad!
:))
Hej. Jag hoppas att ni har det bra. Jag saknar att jobba tillsammans med Lisa. Hon sprider glädje :) . Jag är glad att jag fick lära känna henne.
SvaraRaderaHej Sofia!
SvaraRaderaBra här! Hoppas allt är bra med dig!
Och vi är glada att du gjorde ett så fint jobb med vår lilla goding!
Kram/Thomas