...så jag skrek: ska ni gå hem nu?, tyst för mig själv...

Det var allsvensk premiär. Jag har varit med om många, men denna var speciell. Min dotter Linnea, 10, var iförd min gamla IFK-mössa och t-shirt med den blå stjärnan på. Det är något speciellt att ta med sin dotter på fotbollspremiär. Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva det. Jag tänkte inte ens tanken med Lisa. Hon vill ha annat. Men Linnea vill gå på fotboll med sin pappa. Jag har inte pressat, bara hoppats. Hoppats att få visa min egen dotter den världen som jag älskade som grabb. Supportrarna från Gais hade fyllt läktaren bredvid oss. Töntar, sa Linnea lite försiktigt. Jag log, utan att visa nåt. Att vårt IFK Norrköping körde över göteborgarna var bara en bonus. "Ska ni gå hem nu? hade jag tänkt ropa till Gais-klacken när segern var inom räckhåll. Jag lät bli. Och tur var väl det. Jag vill ju ha med Linnea på nästa match också... ...så jag skrek: ska ni gå hem nu?, tyst för mig själv. GO PEKING!!!!