Kniven mot strupen...

Ahmed hade fullt upp.
Rakning var närstående med trygg hyvel från Gillette.
"Kom, kompis, jag fixar", sa han.
Kniven var sylvass och såg brutal ut.
Men vem kan motstå äkta turkisk rakning med kniv?
Polis-Robban var på och snart satt vi där.
Det varma raklöddret gnoddes nogsamt in i den skandinaviska huden.
Jag hann inte påtala leverfläcken på överläppen som går läck om man inte är varsam.
Det kan pissa duktigt med blod.
Kniven skar bort det mesta.
Ahmed var van och fann sig snabbt.
Något jävligt skarpt nådde snabbt blodkällan.
Det sved som ett helt saltkar i ett öppet sår, men blodet stoppade direkt.
Jag vill inte veta innehållet i Ahmeds mirakelsprit.
Tre minuter senare (det tog nog inte mer) var hakan len som en barnstjärt.
30 spänn.
Det var värt varje lira.
För hur många idag har rakat sig med riktig kniv?
Lite skrämmande, men en häftig upplevelse.
Turkarna kan det där.